Kunskapsbanken
Här kommer du kunna hitta svar på de vanligaste frågorna som ställs till oss.
Därför är pumpledning vårt föredragna transportalternativ
Det mest hållbara alternativet
Efter noggrann analys står det klart att pumpledningen är det mest hållbara alternativet för projektets lokala förutsättningar – både ur ett samhälls- och miljöperspektiv men även långsiktigt ekonomiskt.
Eldrivna lastbilstransporter kräver betydande investeringar, från såväl staten som Jokkmokk Iron. Vid full produktion i Kallak skulle det krävas över 48 000 lastbilstransporter på väg årligen vilket skulle påverka närboende, trafikmiljö och väginfrastruktur negativt, med höga driftkostnader som följd.
En bandtransportör tar stora markarealer i anspråk, utgör ett hinder för renskötseln och har höga investeringskostnader. Pumpledningen däremot skapar förutsättning för en kontinuerlig och säker drift som eliminerar överbelastning på befintlig infrastruktur och med detta förenade säkerhetsrisker.
Nedgrävd, osynlig med minimal påverkan
En pumpledning kommer på de flesta ställen att förläggas under markytan på ett djup och med nödvändig isolering som säkerställer säker drift under kalla delar av året. På det sättet undviks även visuell påverkan och fysiska hinder. Över vattendragen kommer pumpledningen att sannolikt förläggas i nivå med broar. Lösningen är både energieffektiv, tyst och diskret i landskapet.
För transport via pumpledning så blandas järnmalmskoncentratet med vatten till en tjock järnmalmsvälling, kallad slurry, och pumpas till omlastningsterminalen vid Vaikijaur där den i ett senare skede avvattnas med hjälp av filterpressar för att lastas på tåg. Vattnet som uppstår i avvattningsprocessen samlas och skickas tillbaka till anrikningsverket på gruvområdet i en returvattenledning. Processen är sluten och möjliggör även smidig hantering av magnetitkoncentratet som minskar eventuella förluster.
Stor erfarenhet i andra delar av världen
Idag finns inga pumpledningar i drift i Sverige avsedda för transport av malm eller malmkoncentrat. Svensk erfarenhet består mest av kort- och medeldistans pumpning av anrikningssand. Däremot finns omfattande erfarenhet av pumpledningslösningar för bl.a. koppar-, järnmalm- och andra koncentrat i övriga delar av världen.
I Sverige har vi historisk förlitat oss på befintlig infrastruktur så som järnväg och väg för att frakta stora materialflöden men så behöver inte vara fallet i alla projekt. Det finns både driftmässiga och miljömässiga incitament att tänka om. Pumplösningen minimerar påverkan på miljö, samhälle, infrastruktur och de renskötande samebyarna – och erbjuder samtidigt en mycket god driftsäkerhet. Initialt kräver en pumpledning större investeringar, men dessa balanseras av överlägset låga driftkostnader över gruvans livslängd.
Fortsatta arbeten
I det aktuella skedet strävar vi efter att införliva lösningen i vår pågående tillståndsprövning och den uppdaterade preliminära lönsamhetsstudien genom att inventera och utreda:
- Naturvärden, geotekniska och hydrologiska förutsättningar längs med transportkorridoren
- Magnetitkoncentratets hydrauliska egenskaper, s.k. reologiska studier, som beskriver hur materialet beter sig i flytande tillstånd efter att ha blandats med vatten
- Pumpledningens utformning så som materialval, diameter, godstjocklek, behov av liner mm
- Behov av korrosion skyddande åtgärder för att säkerställa pumpledningens livslängd
- Installationsdjup och behov av isolering för att klara av kallt klimat
- Driftmässiga aspekter så som pH, flödesregim mm för att säkerställa pumpledningens livslängd
- Instrumentering och övervakning för att uppnå säker drift och kunna agera proaktivt
Tekniken att pumpa järnmalmskoncentrat är känd i flera decennier runt om i världen och är beprövad teknik som används flitigt i både stora och små projekt särskilt i områden med utsatt infrastruktur eller där sådan saknas. Drivkraften för Jokkmokk Iron är att skapa en långsiktigt säker och hållbar lösning som minskar vårt avtryck på människan, natur och klimatet. En pumpledning med sin överlägsna driftsäkerhet och låg driftkostnad är ett på många håll beprövat alternativ och vi tror ett bra val för Kallakprojektet.
Fakta om fyndigheten
Malmfyndigheten i Kallak/Gállok är uppdelad på ett flertal olika områden där Kallak norra och Kallak södra-norra del är undersökt enligt PERC-standard* och klassificerad som Känd och Indikerad fyndighet med en volym om 136 miljoner ton malm med en Fe-halt på 27,8%.
Kallak södra-södra del är endast till vissa delar undersökt enligt den gällande PERC-standarden och kan då bara beskrivas som ”antagen” fyndighet utan klassificerad volym eller halt av koncentrat. Båda dessa fyndigheter är klassade som ”riksintressanta fyndigheter” av SGU.
Den bearbetningskoncession som Jokkmokk Irons tilldelats omfattar Kallak K nr 1. I tidigare kommunikation har 389 miljoner ton förekommit för att beskriva fyndighetens totala storlek och omfattning. Siffran är en summering av både de klassificerade volymerna i Kallak norra enligt PERC-standard och antagna, ännu ej klassificerade volymerna i Kallak södra-södra.
*Mineral Resources have been classified according to the PERC Standards 2017, by Howard Baker (FAusIMM(CP) an Independent Competent Person
Hur kommer vi att löpande informera om vår verksamhet?
Vår webb jokkmokkiron.se kommer att vara den huvudsakliga informationskanalen där vi öppet och transparent kommer att berätta om verksamheten och lägga ut dokument och texter.
Vi kommer också att hålla öppna informationsmöten i Jokkmokk, till vilka alla är välkomna. Vi kommer att annonsera dessa möten i media, lokaltidningar och på vår webb. Vi kommer även att hålla specifika så kallade “samråd”.
Det kommer att både vara öppna samråd i enlighet med Miljöbalken och särskilda rennäringssamråd som vi håller tillsammans med samebyarna.
Hur planeras vattenhanteringen att utformas?
Den huvudsakliga principen som hela vattenhanterings inom den planerade verksamheten bygger på är att utforma anläggningar och vattenhantering med minimal inverkan på naturliga vattensystem, minska användning av externt råvatten genom att återcirkulera påverkat vatten i processen, särhålla påverkade från opåverkade flöden för att minska risken att opåverkat vatten kommer i kontakt med gruvanläggningar, vid behov rena vatten med erforderlig teknik till godtagbar grad.
Hur tänker vi bryta malmen?
Vi tänker öppna ett modernt dagbrott där vi tar avstamp i teknikens framkant och använder all samlad kunskap, erfarenhet och teknik för att realisera ambitionen att bygga världens bästa dagbrott med minsta möjliga påverkan på natur och miljö. Vi vet att det är möjligt. Det finns stor samlad erfarenhet och kompetens i branschen och i den akademiska forskningen. I vår verksamhet bygger vi nytt från grunden, och det ger oss möjligheten att göra rätt från början. Verksamheten kommer givetvis att tillfälligt förändra naturen men vi kommer att utvinna berget så skonsamt som möjligt och lägger stor vikt vid att redan tidigt i processen planera för det bästa återskapandet av marken efter brytningens slut.
Vad är Beowulf Mining för bolag?
Beowulf Mining är ett gruvbolag med intressen i järnmalm, grafit, bas- och ädelmetaller i Sverige, Finland och Kosovo. Bolaget grundades 1988 och har sitt huvudkontor i London, England. Beowulf är noterat på två börser, Spotlight i Stockholm och AIM (Alternative Investment Market) i London. 80% av Beowulfs aktieägare är registrerade på Spotlight-marknaden.
Vad är det som finns i Kallak/Gállok som är så viktigt att bryta?
Fyndigheten är unik med tanke på kvaliteten på det järnkoncentrat den kan producera. Enligt experter med lång erfarenhet av mineralindustrin rör det sig om ett järnkoncentrat som efter anrikning innehåller upp till 70 procent järn. Det är marknadsledande.
Bedömningen är därför att gruvan i Kallak/Gállok skulle minska koldioxidavtrycket i traditionell ståltillverkning, förbättra energieffektiviteten och minska avfallet i alla processer för att framställa stål. Det finns ett stort behov och en stor efterfrågan av produkten på marknaden.
Bearbetningskoncessionen omfattar Kallak/Gállok Norra och fyndigheten uppskattas innehålla 136 miljoner ton järnmineralisering med en järnhalt på 28 procent i kända, indikerade och antagna resurser. Genom anrikning kan halten ökas till ett marknadsledande koncentrat som innehåller upp till 70 procent järn.
Tillgången på metall och mineral beräknas att bli flaskhalsen i klimatomställningen. Vindkraftverk, solpaneler, batterier och elbilar kräver en hög tillgång till metaller och mineral. Samhället kommer att behöva både återvinna allt som finns att återvinna, och samtidigt utvinna ytterligare material. Här hoppas vi kunna bidra genom en produkt av mycket hög kvalitet och med en modern och hållbar verksamhet.
Vad är en MKB och varför är den viktig för Jokkmokk Iron?
Alla verksamheter i Sverige, även privatpersoner, omfattas av en övergripande lagstiftning rörande miljöfrågor, den så kallade miljöbalken. Det innebär att man först måste anmäla och/eller söka tillstånd för sin planerade verksamhet, och få ett godkännande, ett miljötillstånd, för att få bedriva verksamheter eller utföra åtgärder som riskerar att påverka omgivande miljö eller människors hälsa.
Stora industriverksamheter som till exempel gruvindustri måste ansöka om miljötillstånd från mark- och miljödomstolen, MMD. I ansökan till MMD måste en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, bifogas. En MKB har till syfte att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap, kulturmiljö m.m.
MKB-processen är inte enbart ett lagkrav som säkerställer att vi på Jokkmokk Iron arbetar hållbart och i enlighet med miljökrav. Den hjälper oss att förstå potentiella miljöeffekter och, viktigast av allt, att hitta sätt att minska eller åtgärda negativa konsekvenser innan vi går vidare med projektet. En MKB involverar samråd med myndigheter samt allmänhet och omfattar flera steg och innehåller bland annat:
- Identifiering av miljöpåverkan: Vad kan påverkas? Hur kan projektet påverka tex luftkvaliteten, vattentäkter eller lokala ekosystem mm?
- Bedömning av konsekvenser: Hur allvarliga är de potentiella effekterna? Är de kortsiktiga eller långsiktiga?
- Föreslagna åtgärder: Vilka åtgärder kan vi vidta för att minska eller kompensera för negativa effekter? Detta kan inkludera allt från att välja andra byggmaterial till att anpassa arbetstider för att skydda lokala djurarter, eller sätta upp skyddsåtgärder för spridning av vattenföroreningar.
När ett miljötillstånd har utfärdats av MMD kommer det att reglera hur vår verksamhet får bedrivas för att minska negativa miljöeffekter. Miljötillståndet kommer också med villkor och krav för vår verksamhet, till exempel begränsningar för utsläpp, krav på återplantering eller användning av specifika teknologier för att skydda naturen.
Miljötillståndet är en avgörande del i Jokkmokk Irons strävan att bedriva en lagenlig, industriell utveckling och långsiktigt ansvarsfull verksamhet. Det är dessutom ett praktiskt ramverk som styr hur vi genomför våra gruvprojekt och aktivt arbetar för att minska vår miljöpåverkan.
Vad innebär bearbetningskoncession?
En bearbetningskoncession är ett tillstånd som, under förutsättning att miljötillstånd beviljas, ger rätt att utvinna och tillgodogöra sig ett koncessionsmineral. Den som beviljats bearbetningskoncession har ensamrätt att utvinna fyndigheten under den tiden som koncessionen gäller, vilket normalt är 25 år.
Varför behöver brytningen bedrivas i dagbrott?
Anledningen att gruvan planeras som ett dagbrott är malmens ytnära lokalisering och form. Förhållandet mellan gråberget och malmen i Kallak är väldigt lågt och ligger på 0,5:1.
Varför vill Jokkmokk Iron bryta järnmalm i Kallak/Gállok?
Kallak/ Gállok har potential att producera ett världsledande järnmalmskoncentrat som skulle vara en viktig råvara för den gröna stålindustrin. Stålindustrin står för närvarande för cirka 7 % av de globala utsläppen av växthusgaser och det finns därför ett starkt behov av att minska koldioxidutsläppen från industrin. Vi tror att Kallak/ Gállok kan spela en viktig roll i detta.
Dessutom skulle en gruva i Kallak/Gállok skapa ekonomisk tillväxt för Jokkmokk, med 250 arbetstillfällen direkt kopplade till gruvan och förmodligen ytterligare 500 indirekta arbetstillfällen, som alla betalar skatt och använder lokala butiker och tjänster. Vi tror att närvaron av en ny, stark basindustri i kommunen kommer att leda till ökade investeringar, entreprenörskap, inflyttning och framtidstro. Vår ambition är att en gruva i Kallak kommer skapa värde för alla sakägare.
Vilka är Jokkmokk Iron?
Jokkmokk Iron Mines AB är ett svenskt företag som grundades 2011 och är ett helägt dotterbolag till Beowulf Mining plc. Bolaget utvecklar järnmalmsprojektet Kallak/Gállok, som är beläget cirka 40 kilometer väster om Jokkmokk i Norrbottens län i norra Sverige.
Kallak/Gállok har potential att producera ett världsledande järnmalmskoncentrat, vilket skulle göra det till en viktig råvara för den gröna stålindustrin. Jokkmokk Iron drivs med stor hänsyn och respekt för miljö, natur, kultur och rennäring.
Vilka dammanläggningar kommer det finnas inom verksamhetsområdet och hur dessa ska utformas?
Den största dammanläggningen som är planerat inom verksamhetsområdet är dammen tillhörande sandmagasinet. Konstruktionen kommer att utföras med s.k. utåt metod där en stödbank bestående av krossat berg byggs ut successivt på nedströmssida av anläggningen, vilket anses vara den säkraste i sitt slag. Dammen kommer att byggas ut i etapper med årliga dammhöjningar från s.k. startdamm vid verksamhetens uppstart till en full utbyggd anläggning vid tidpunkt för avslutad drift. Läckagevatten från sandmagasinet kommer att samlas upp nedströms dammen och återföras tillbaka till processen vilket säkerställer hållbar vattenhantering och minskar risk för spridning av läckagevatten i terräng.
Det kommer att finnas behov för flera mindre vattenbassänger för att hantera olika delflöden inom verksamheten. Dessa kommer att utformas enligt branschpraxis med den huvudsakliga utformningsprincipen att tillgodose lämplig funktion och minska risk för förorening av närliggande yt- och grundvatten.